Ett nytt korvtillbehör och om att städvägra

Vegokorv med surkalsmajonnas

Det här är en omarbetad och längre version av en text som jag skrev på Instragram om städning och jämställdhet. 

Ikväll kommer Max äntligen hem efter sommarens andra turné som han gör med sitt band.

När han är borta påminns jag alltid om vilken slapp skitgris jag egentligen är innerst inne. Disken får stå i en vecka, soporna börjar lukta död och sängen förvandlas till en kombinerad arbetsplats/byrå/nattygsbord.

Det här är ett beteende som inte passar in i kvinnorollen. Nä, i den förväntas man vara *fräsch* (mitt hatord) och ordningssam. Men jag har verkligen ingen av dessa egenskaper i mig. Jag kan rycka upp mig för andras trevnad, men jag vägrar samtidigt att bli en sån som prioriterar ett rent hem högt.

Jag stör mig nämligen något enormt på att man som kvinna i patriarkatet sugs ut på så sorgligt mycket tid av olika slag. Under en vanlig vecka lägger genomsnittskvinnan drygt fem timmar mer än genomsnittsmannen på disk, tvätt, städ och annat obetalt hemarbete. Lägg sen på en extra halvtimme per dag för dom ”personliga behoven” (=personlig hygien=smink och utseendefix). Källa: SCB.

På en livstid blir det helt enkelt jävligt många timmar.

Därför ser jag ingen som helst poäng i att försöka bli mer städig. Istället investerar jag den där extratimmen om dagen i sånt som är viktigt för mig – exempelvis den här bloggen. Och det är ju tack vare den som jag numera jobbar med min passion.

Det här betyder inte att jag tycker att vägen till jämställdhet är att kvinnor bara taggar ner lite. Självklart anser jag att män bör skärpa sig och ta sin fulla del av ansvaret för hemmet. Jag menar dock att det enda sättet att minska på den totala mängden hushållsarbete är att sänka sin standard.

Häromveckan valde jag exempelvis att lämna ett stort klädtorn (med mera) intakt när jag hade Jeanette Seflin, Äntligen Vilse och Fantasiresor över på finmiddag. Givetvis blev jag inte kölhalad för det. Tvärtom så enades vi om att mindre städ => bättre bloggar.

Det känns lite som att jag pekar ut något uppenbart här, men för mig tog det många år i vuxenlivet innan jag fattade att det finns en baksida med att alltid ha ett städat hem. Mindre tid till sånt som är viktigt för en själv. Nuförtiden har jag det därför stökigt med gott samvete. Jag är helt trygg i vetskapen att ju mindre jag städar, desto mer kan jag investera i mina passioner. Och genom det bli en roligare och smartare version av mig själv.

Eller vad tänker ni? Känner ni att ett stökigt hem är ett misslyckande eller ett smart val? Jag diskuterar gärna det här vidare i kommentarsfältet!

– Annie

p.s Det är asgott och går asfort att blanda surkål med majo och dill och ha på en vegokorv som stoppas i en ugnsvarm baguette.

Ni följer väl mig på Bloglovin’? Där kan ni spara mina recept + slippa missa mina andra inlägg. 

22 reaktioner på ”Ett nytt korvtillbehör och om att städvägra

  1. Jag känner igen mig jättemycket. Nu har vi städhjälp i Bryssel och först tänkte jag att jag skulle spara en massa tid men sen insåg att jag typ lägger noll tid på städning så tidsbesparande blev det inte. Däremot blev det renare och det var faktiskt ganska trevligt.

    Gilla

  2. Tänker osökt på den gamla godingen ”a tidy home is a sign of a life wasted”!
    Håller så med dig, så många timmar som en kan lägga på att utveckla sina intressen som bara försvinner. Det har vart det allra bästa med att bo själv de senaste månaderna, utan varken sambo eller house mates att visa hänsyn till – kan lämna en salig röra efter mig och fullkomligt njuta av tryggheten i att veta att allt kommer ligga precis lika utspritt som jag lämnat det.

    Har förresten verkligen uppskattat just det här instagram-inlägget, likaså det långa du skrev om bantning för några veckor sedan, och tänkt att fasiken vad hon borde replikera dessa till blogginlägg också.

    ❤ ❤ ❤

    Gilla

    • Det låter väldigt härligt när du beskriver det! Och jävla bra citat det där alltså ❤️

      Tack, jag blir såsåså glad att du säger det. Jag tycker att det är knepigt att skriva dessa inlägg samtidigt som jag verkligen vill få ut det. Med lite övning kan jag säkert bli bättre. KRAM ❤️❤️

      Gilla

  3. Bra inlägg, håller med!! Dock är problemet för mig att jag inte är som du, jag tycker tvärtom om att städa (!) och uppskattar verkligen att ha det städat hemma. När jag bodde själv städade jag hyfsat ofta och var nöjd med det, men nu när jag är sambo med en person som inte gillar att städa och har en helt annan toleransnivå för ”stök” så känner jag att jag inte vill städa så mycket för att jag inte vill hamna i den kvinnorollen.. Vi har såklart försökt att hitta en gemensam ok nivå och vi har båda gjort uppoffringar men ändå tänker jag ofta på om jag bara borde städa så som jag vill ha det och vara nöjd med det? Men då skaver det ändå i mig och jag blir irriterad över att vi har det ojämställt på den fronten. Ja jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta mer än att det är krångligt och jag önskar att jag inte ville städa så mycket 🙂 🙂

    Gilla

    • Det är verkligen knepigt att vara i din situation! Jag förstår verkligen också att vissa faktiskt inte mår bra av stök och det måste man också respektera. Det är jättelätt att hamna i kvinnofällan att ändå hela tiden göra liiite mer i ditt läge. Det enda man kan göra är att som ni förhandla om vad som är en okej nivå. Ingen blir helt nöjd, men det är ändå det är ändå det bästa alternativet. Önskar att jag kunde säga något vettigare! Men stort tack för att du delar med dig ❤️

      Gilla

      • Tack för sitt svar! Det är ju verkligen komplicerat och finns kanske inget definitivt svar på hur det ska lösas… viktigt i alla fall att reflektera kring detta så att det inte bara blir så att jag som kvinna städar mer. Superbra att du skriver om det så blir jag påmind ❤

        Liked by 1 person

  4. Att städa e skittråkigt och vi gör det generellt bara inför besök. Vi delar så lika det går, jag och min sambo på sysslorna. Dock så e det underbart med diskmaskin och vi har även en självgående dammsugare. Snart har vi också en egen tvättmaskin igen och alla de verktygen underlättar mycket. Jag hade dock inte tyckt om att bo i en totalröra, så försöker hålla hemmet så rent man orkar med, men vi delar som sagt på allt sånt.

    Gilla

  5. Alltså bästa läsningen denna vecka! Tack! Exakt samma för mig! Min kille heter också Max, spelarna band och är på turné nu!? Nästa lite creepy, haha! Jag har också insett att jag inte alls är den där ordningsamma tjejen som diskar efter mig och dammsuger flera gånger i veckan. Jisses, som det ser ut när killen är borta alltså. Trist att man så lätt hamnar i de stereotypa könsrollerna. Än en gång, tack för ett bra inlägg. Älskade även det du skrev om bantning. ❤️

    Gilla

    • Åh tack så hemskt mycket för att du säger det! Hahah sjukt sammanträffande ju? Ja, fyfan för könsroller :/
      Tack själv, det betyder så mycket! Kommentarer som dessa motiverar mig att fortsätta. Kram ❤

      Gilla

  6. Det här inlägget får mig att tänka på den här serien och artikeln jag läste på the Guardian. https://www.theguardian.com/world/2017/may/26/gender-wars-household-chores-comic

    Jag har turen att inte vara den som städar mest eller tar som tar mest hand om hushållet, eller ens vattnar växterna (okej, vad gör jag egentligen?) men jag blir förstås ändå frustrerad när jag ser hur mycket mer kvinnor i heteroförhållanden generellt gör i hemmet, samtidigt som de jobbar. Liksom, jag fattar inte hur det fortfarande kan vara så år 2017? Har vi inte kommit längre (obs. vill ej döma någon som inser att de automatiskt tar på sig den ”duktiga” rollen. Livet är en ständig kamp mot normerna som vi växt upp med)? Och i Tyskland där jag bor jobbar många kvinnor dessutom bara deltid vilket gör att de är ännu mer ekonomiskt beroende av sin man och får en sämre pension. Okej nu får jag stoppa mig innan det blir en roman här.

    Men jag uppskattar ändå ett välstädat hem (om målet nås gemensamt av de som bor i hushållet) och det bästa tipset är väl den gamla klassikern ”lägg 10 minuter på att plocka undan på kvällen”. Typ att gå och plocka bort stök osv och sen sitta med en kopp te, se ut över det harmoniska hemmet och slappna av till ljudet av diskmaskinen 🙂

    Gilla

    • Ah relaterade så mycket till den där serien! Tack och lov inte så mycket med just hushållssysslebiten med Max, men verkligen med mina ex. Blir lite bitter av att tänka på det. Alla självutnämnda feminster….

      Nä håller verkligen med alltså. Blir verkligen så ledsen när jag ser det ske gång på gång. Så många män som bara slappar runt i livet.

      Fattar som jag har skrivit i någon kommentar tidigare om ens preferens är att ha ett välstädat hem. För mig är det bara inte lika viktigt. Och förut ville jag ändra på det eftersom jag kände att jag ”borde” vilja vara organiserad. Så skönt att vara vuxen och att få forma sitt liv fritt.

      Kram ❤

      Liked by 1 person

  7. Det har blivit annorlunda för mig sen utmattningen tog över, eftersom jag blir så trött av att ha det ostädat och när det tar tid att hitta det jag behöver. Så i mitt liv behöver jag ha ordning, men skiter helt i hur andra gör. I de allra flesta fall är nog snarare problemet att män i heterorelationer tar för lite ansvar både för hem, relationer och det gemensamma livet. En del av det är ju troligtvis att kvinnor tar för mycket ansvar, så ja det borde istället skifta sitt fokus. Det som då uppstår är nästa problem: att det då ofta blir kvinnor som tar tag i det, tar upp diskussionen, strävar mot förändring. Jag har ju precis tagit emot en ny inneboende och där blir det väldigt spännande med såna här grejer. Det handlar ju så mycket om olika behov och att anpassa sig till varandra. Min förra inneboende var mer pedantisk än jag och den nya mindre. Om jag vill ha det som jag behöver ha det så får jag ta ansvar för det. Jag kan inte pressa en annan person att följa mina normer. Däremot finns det ju så klart en gräns där det går att mötas halvvägs. Jag taggar ner lite och den andre gör något lite mer än vanligt. Spännande reflektioner du väcker! 😀

    Gilla

    • Det är ju verkligen fullt förståeligt om man vill ha det så! Jag menar bara att man inte ska känna att man måste ändra på sig om man har en stökig personlighet bara för att man ”borde”.

      Och det har du verkligen rätt i. Många problem kommer helt enkelt av att leva i en heterorelation. Den kan se hyfsad jämställd utifrån, men när man synar den blir det tydlig att den ena alltid gör liite mer och den får den klassiska rollen som projektledare.

      Det är verkligen spännande just hur man löser det med inneboende. Det blir ju en lite annan stämning än när man bor ihop som ett kärlekspar. Det finns inte riktigt utrymme för det där smågnabbet. Ibland kan det nästan vara enklare, men ibland svårare. Jag har testat båda boendeformerna och det som är gemensamt är väl klassikern att man måste ha en öppen och pågående dialog om städningen 🙂

      Tack Wilda! Kram ❤

      Liked by 1 person

  8. Jag förstår dig delvis, men jag tycker att en också måste se till klassaspekten i ett städat hem. Att lägga mindre tid på städning och mer tid på sin passion förutsätter att en har sin passion som sysselsättning, vilket är ett stort privilegium. De flesta människor jobbar för att betala mat och hyra, inte för att dom älskar att göra det. Om det inte finns pengar över till prylar, resor, eller för den delen möjligheten att ha ett intressant och utvecklande jobb, kan ett städat hem vara vad som finns att ”visa upp”. Åsa Lindeborg skriver om detta i boken hon skrivit om sin pappa, Mig äger ingen.

    Vad gäller könsrollerna är jag helt på sin sida, och där har samhället ett hästjobb att göra när det kommer till att få männen att ta sitt ansvar.

    Gilla

  9. Hej Marit!

    Jag har läst Åsa Lindeborgs bok och tyckte väldigt mycket om den. Jag förstår absolut att ett ostädat hem tolkas olika i olika kontexter. I ett rikt hem ses stöket av många som charmigt och obonat medan det i ett fattigt hem istället betraktas som sunkigt. Jag dömer verkligen inte någon som sätter sin stolthet i ett städat hem, tvärtom så förstår jag mekanismerna bakom. I den här texten pratar jag givetvis från mitt eget perspektiv som en stökig person. Jag har länge önskar att det går att ändra på min stökighet, men jag har nu insett att jag skulle behöva offra annat om den önskan uppfylldes. Det jag vill förmedla med min text är att det inte är självklart att sträva efter att bli en ordningssam person. Stökigheten kan vara ett aktivt val som lämnar plats åt annat. Det man lämnar plats åt kan absolut vara jobb, men det kan också vara kulturutövning, vila, bokläsning eller umgänge med vänner/barn/familj. Jag tror alltså inte att man måste ha sin passion som en sysselsättning för att kunna dra ner på städningen och lägga tiden på annat, som är värdefullt för en själv.

    Sen vill jag bara tillägga att även jag givetvis jobbar för att betala mat och hyra, även om jag just nu råkar syssla med något som är fantastisk kul. Det är en helt ljuvlig lyx och en stark kontrast till de senaste 10 åren då jag uteslutande har befunnit mig i arbetaryrken med skitvillkor (kundtjänst på callcenter, spärrvakt nattetid, mcdonalds, lagerplock, brevbärare).

    Tack för din kommentar!

    Gilla

  10. Jag trivs bäst med en viss nivå att städat hemma. Tyvärr är min toleransnivå lägre än Max, vilket leder till en del väldigt hetero-stereotypa bråk ibland. Jag tycker det är skittråkigt att städa men kan bli peppad på det när jag mår dåligt av stöket och ser framför mig hur fint det blir när det blir klart.
    Mest mår jag dåligt för att jag väl uppfostrats till att se det som fint och mysigt när det är (hyfsat) städat. Men det sitter djupt och jag har lättare och slappna av, jobba och vara kreativ om det är lite ordning och rena ytor. Det värsta är när framförallt föräldrar/svärföräldrar ska komma på besök. Då känner jag mig alltid tvungen att städa..
    skulle kunna prata om detta ändlöst.. Aja. Önskar jag hade lite mer av ditt chill 🙂

    Gilla

    • Det är verkligen knepigt när ens olika toleransnivåer är djupt olika. Särskilt när man bor litet, då går det ju inte att undkomma skiten. Men då måste man kompromissa från båda håll tror jag, går liksom inte att lösa på annat sätt. Fattar verkligen att det är svårt att göra utan att gå in i konflikter! Vet själv att jag har ganska lite tolerans både för ett stökigare än än vad jag redan har (faktiskt) och för att behöva städa mer.

      Tycker att det är asviktigt att kunna komma in i rätt work flow. Och är man en sån som behöver städat då tycker jag faktiskt att det är rimligt att lämna lite mer företräde till den preferensen!

      Känner verkligen igen mig i svärföräldrarna. Det handlar verkligen inte om något dom har sagt. Jag vet bara att dom alltid har det superstädat och att dom tyckte att Max var stökig innan jag kom in i hans liv. Och nu är det helt klart stökigare… Brukar verkligen göra rejäla panikryck om dom ska komma på besök, hehe. Så SÅ himla chill är jag inte alltid.

      Kram ❤

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s